Tag Archives: Minority languages

Digital demokrati, egenmakt och språkrevitalisering

På onsdag 9 november kommer jag att hålla en öppen föreläsning på temat Digital demokrati, egenmakt och språkrevitalisering. Jag kommer att presentera en del av min forskning där jag har studerat användningen av digital teknik och digitala medier för att stärka de samiska språken.

Föreläsningen är en del av docentdagen och alla är välkomna att delta!

Tid: 14.20 – 14.45
Plats: Rum för lärande, Humanisthuset, Umeå Universitet.

Advertisements

Ubmejen biejvieh 2014: Föreläsningar!

Tillsammans med mina kollegor kommer jag att presentera min forskning i projektet Production and transmission of indigenous knowledge: Oral and mediated strategies to express Sámi identities under Samiska veckan i Umeå.
Kom och lyssna på oss den 7 mars på Västerbottens museum, bio Abelli!
13.00 Äldre samer – resurs i kampen för kulturell överlevnad – Marianne Liliequist, Etnolog.
13.20 Skogen, myren, människan och renen, ett samiskt förhållande styrt av renen – Krister Stoor, Samiska studier
13.40 “Mitt språk är mitt land”. Språkval i sociala medier – Coppélie Cocq, HUMlab
14.00 Samisk populärmusik – identitet, politik och estetik – Marika Nordström, Etnolog.
Mer om programmet och övriga föreläsningar här.

The Sami languages and the UNESCO’s Atlas of Endangered Languages

The UNESCO Red Book of endangered languages, a list of the world’s endangered languages, has now been updated into an interactive atlas, the UNESCO Atlas of the World’s Languages in Danger.

The Atlas places 10 Sámi languages on a 5-level scale of endangerment, from vulnerable to extinct. Akkala Sámi, originally spoken in the Kola Peninsula is listed as “extinct”. Pite, Ume and Ter Sámi are “critically endangered”, which means according to UNESCO’s criteria that the youngest speakers are grandparents and older who speak the language partially and infrequently. South, Lule, Skolt, Inari and Kildin Sámi are estimated “severely endangered”, i.e. they are spoken by grandparents and older generations; the parent generation may understand the language but do not speak it to children or among themselves. The most spoken Sámi language, North Sámi, is estimated by the UNESCO as “definitely endangered”, the second lowest level of endangerment characterised by the fact that children no longer learn the language as mother tongue at home.

Languages can be browsed by name, number of speakers, degree of vitality or geographically.The UNESCO emphasizes that the Atlas is to be further developed with additional data. The classification is based on the work of linguists, and not on national legislation. In the case of Sweden for instance, the official national minority language Meänkieli does not appear in the Atlas. The choices, selections and data behind a database such as the Atlas of the World’s Languages in Danger are often affected by various forces and limited by diverse challenges. As I mentioned in a previous post, the elaboration of databases must be understood and interpreted in their political, economical and social context.


Internet och minoritetsspråk


My apologies to the non-Swedish readers that follow my blog. The topic of this post, the Internet and minority languages, seemed to me to be more adequate to be written in Swedish than English…

Internets roll för språk – inte minst mindre och hotade språk – är ett återkommande tema på flera hemsidor, bloggar och forums. Jag har här sammanställt några exempel som ger en fingervisning för vad som sker och diskuteras.

Man kan konstatera att det pågår många intressanta initiativ världen över med att använda internet och digital teknik för att utveckla och stärka språk. Appar som stödjer språk, mjukvaror på mindre språk samt specifika kanaler för delning av videos är några exempel. En av dessa kanaler är IndigiTube, ”The voice of remote indigenous australia”, en sajt som möjliggör för användare att ladda upp videos. De korta filmerna handlar om olika kulturella uttrycksformer, t.ex. musik och festivaler. LiveAndTell är ett annat exempel.

Det finns många förhoppningar och höga förväntningar om att internet kan rädda hotade språk (t.ex. om Niue) och beskrivs till och med som en livbåt.

Viktigt är det dock att komma ihåg att internet bara är ett medium och att det är människorna bakom det som skapas, används och sprids som egentligen kan påverka hur ett språk utvecklas, revitaliseras och kanske till och med kan överleva. Utan att sätta en allt för naiv tro på internets potential så måste man inse att nätet spelar en viktig roll för kommunikation – och kommunikation är en förutsättning för ett språks existens.

I det sammanhanget har sociala medier kommit att spela en allt större roll. Jag har i en tidigare bloggpost nämnt Indigenous tweets som ett exempel på språk-baserad kommunikation, dvs. där språkvalet är själva poängen. Andra exempel är Indigenous blogs, ett stort antal Facebook-grupper och en del forums. Utåt är alla dessa exempel viktiga för synliggörandet av mindre språk som ofta inte finns representerade i andra medier.

Det är huvudsakligen de positiva och lovande effekterna som lyfts fram på nätsidor som diskuterar internets möjligheter för minoritetsspråk och språkarbete. De möjligheter som teknologin erbjuder, tillgängligheten och de låga kostnaderna åberopas återkommande. En annan aspekt som lyfts fram är hur internet underlättar kunskapsöverföring och kan utgöra ett centralt verktyg för språkinlärning. Potentialen för att dokumentera och därmed bevara hotade språk påpekas också av många initiativtagare som hänvisar till ny mobilteknik och delningsmöjligheter online, t.ex. crowdsourcing.

Onekligen kan internet bidra till att hålla språket levande, eftersom vi kommunicerar över internet i vardagen i allt större utsträckning. Wiki-communities and andra användarstyrda nätsidor öppnar också för nya möjligheter. Wikipedia är ett exempel på en kanal där kompetens i mindre språk samlas för gemensamma insatser. Nordsamiska är ett bra exempel. Språket rankas som nr 145 (!) på sajtens lista som ordnar språk efter antal sidor. Det finns 3 919 artiklar på nordsamiska och 6 960 användare varav 25 räknas av Wikipedia som aktiva användare (dvs aktiva inom en 30 dagars period).  Det finns några artiklar om de andra samiska språken, men dessa språk finns annars inte representerade på Wikipedia idag.

Vi hittar också mindre positiva diskurser om internet och dess potential för minoritetsspråk. Det förekommer till exempel uttalanden om internet som ett hot mot mindre språk, där man hänvisar till engelskans dominans samt arabiskan framfart. Det är värt att påminna här om att språkvalet baseras på talarens kompetens och möjligheter. Det kan vara missvisande att se på språkförekomst på internet i termer av konkurrens. Språken används och utvecklas på talarnas villkor och internet erbjuder möjligheter att använda sitt språk på ett nytt sätt, t.ex. kommunicera trots geografiskt avstånd.

Man kan också lätt identifiera vissa risker med användandet och inte minst tilltro på internet och digital teknik. En av dessa risker gäller tendensen till normalisering och standardisering, bl.a. pga av teknologins begränsningar, t.ex. med rättstavningsprogram. Språkliga variationer och dialekter är sällan representerade online. Det är även viktigt att inte sätta allt för stark tro på tillgängligheten och demokratin på nätet. Många minoritetsgrupper i världen lever i avlägsna geografiska områden; tillgängligheten och grad av aktivitet online varierar även starkt mellan generationer. Även om alla kan skapa aktivt online så är det ofta en mindre grupp av talare som engagerar sig

En intressant aspekt som lyfts fram i en artikel med Aragonese som fallexempel är att andraspråkstalare är mer aktiva i sin språkanvändning på internet än de som har Aragonese som första språk.

Mycket skrivs och diskuteras i termer av bevarande och skydd av minoritetsspråken. Dokumentationsarbetet är viktigt, men det vore även önskvärt med fler initiativ för att främja och utveckla språken.

En annan intressant dimension som kräver vidare undersökning och forskning är huruvida internet och den digitala världen kan komplettera bristande institutionaliserade arenor av kunskapsöverföring. Samiska språk och kultur är ett av många exempel där skolan brister i sin uppgift att undervisa för och om minoriteter och minoritetsspråk. Där erbjuder internet ett alternativ. I vilken omfattning och hur framgångsrika dessa är, är någonting som tiden kommer att visa.