Author Archives: coppelie

Online indigenous communities and indigenous communities online

My contribution to the 2017 Congress for the International Society for Folklore and Ethnology is an attempt to bring together Indigenous methodologies and internet research. See abstract below:

Online indigenous communities and indigenous communities online

Many Indigenous groups have been early adopters of modern information and communication technologies, as a response to a need for connecting over broad areas and to get organized, or as a mode of exploring new channels for making their voices heard in a new media landscape.

Although early analysis of digital communication tended to over-emphasize online networking as a means for strangers to connect based on shared interests, the perception of online communities as separate from the offline world have rapidly been nuanced.

In the case of Indigenous communities, and more particularly Sámi groups in for example my own research, it is not valid to approach the online community as something that goes beyond geographical, cultural and sometimes social boundaries. The overlap between offline and online communities reaches such an extent that what emerges online cannot even be approached as “digital” or “virtual” communities. The challenge is how to grasp the entanglement of online and offline ways and means to connect and build networks.

This paper will discuss how Indigenous research can approach the concepts and phenomena of “connectiveness”, “sharing” and “networking” in a Sámi context. In terms of methods, this approach implies a certain adaptation of the ethnographer’s toolbox. In term of ethical considerations, Indigenous methodologies and digital media ethics need to be combined and incorporated in order to guarantee an ethically valid, appropriate and responsible mode of conduct.

This presentation is part of the panel on methods in digital research that I co-convene with my UW colleague Robert Howard.


Ny bok: Samisk kamp

Omslag Samisk kamp

Antologin Samisk kamp – Kulturförmedling och rättviserörelse markerar avslutningen av mitt forskningsprojekt Indigenous knowledge production.

Kapitlen i antologin fokuserar på identitetsfrågor och maktförhållanden i samtiden, på den kraft, de individuella och kollektiva strategier och det engagemang som finns i Sápmi idag. Den tar upp de olika former av motstånd som kommer till uttryck på internet, i konsten och i populärmusiken, men även hur protesterna har behandlats i media. Boken behandlar också de framgångsrika initiativ för revitalisering av samisk kultur som pågår, där språket, renskötseln, hantverket, dräkten och maten är starka symboler för det samiska.

Jag är, tillsammans med Prof i etnologi Marianne Liliequist, redaktör för boken. Jag har också skrivit ett kapitel om hur digitala medier bidrar till att omdefiniera expertis och kunskap.

Övriga författare är: Kristina Belancic, Rebecca Lawrence, Marianne Liliequist, Eva Lindgren, Marika Nordström, Hanna Outakoski, Moa Sandström, Kristina Sehlin MacNeil, Krister Stoor, Charlotta Svonni, Angelika Sjöstedt Landén, Kirk Sullivan, Asbjørg Westum.

Boken kan beställas via förlagets H:ströms hemsida.

 

 


#DigiGiella17

För andra året i rad arrangerar vi #DigiGiella, en konferens för att belysa hur den digitala tekniken kan bevara och utveckla de samiska språken. Huvudarrangör är samiskt språkcentrum och medarrangörer är Humlab, Institutionen för Språkstudier och Vaartoe – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, Umeå kommun, samt SSR – Svenska Samernas Riksförbund.

Målgruppen är samiska språkarbetare, modersmålslärare, samiska föräldrar, samordnare i samiska förvaltningskommuner och övriga som har intresse i samiskans utveckling.

Konferensens tema är: Hur ska vi få de samiska språken att bli en del av vardagen? Hur kan den digitala tekniken hjälpa till att utveckla och främja språken?

När? Måndag 6 mars, kl. 9-16

Var? Humlab X, Konstnärligt Campus, Umeå.

Program

9.00–9.20        Välkommen med kaffe

Sylvia Sparrock, arbetsledare Samiskt språkcentrum

Josefina Lundgren Skerk, ordförande Sametingets språknämnd

9.20–9.50        Att stärka de samiska språken med digitala verktyg

Coppélie Cocq, docent, Humlab, Umeå universitet

9.50–10.20      Språkkampanjen Sámásthmujna2

Ingegerd Vannar, arbetsledare Samiskt Språkcentrum

10.20–10.40    Fika

10.40–11.10    Språkcentrums appar

Anders Östergren, språkkonsulent, Samiskt språkcentrum

11.10–11.40    Steinfjell & Steinfjell

Inga-Marja och Maret Steinfjell, programledare för succéprogrammet på Sameradion/SVT Sápmi, talkshowen på sydsamiska som är unik i sitt slag.

11.45–12.45    LUNCH på egen hand

12.45–13.15    Viässuoje mujtuoh

Peter Steggo, projektarbetare för det umesamiska språkprojektet som drivs av Álgguogåhtie och Såhkie. 

13.15–14.00    Korta föreläsningar

Sámij åhpadusguovdásj Samernas utbildningscentrum info.

Utbildningsradion informerar om sitt utbud

Interaktionsdesign, Designhögskolan

14.00–15.20    #DigiGiella17-workshops mm

Digitalt språkcafé

Sámásthmujna 2

15.20–15.50    Korta rapporter från workshops

15.50–16.15    Avslutning


Social media and the broadcasting of Indigenous discourse

My article with co-author Simon Lindgren, Prof of Sociology at Umeå University and social media expert, is now published online in the European Journal of Communication.

The article analyses what happens on social media (Twitter) when a local issue specific to a certain Indigenous group spreads out to a wider network of actors. We look closer at the process where emic (inside) discourses are enabled, through social media, to reach a broader audience and become part of translocal debates. In a case study of information sharing, network building and support on Twitter in relation to a series of Sámi anti-mining protests in 2013, we address questions about the dynamics, flows and process of Indigenous communication on Twitter. First, we analyse in what ways and to what extent the posts are used for inreach communication or outreach communication. Second, we analyse the role of tweets that contain links to web resources for broadcasting Indigenous concerns to a wider, more diverse audience. Finally, we assess how different types of actors interact in order to shape the circulation of content. Our analysis shows even though communication went beyond the core community, Sámi actors still appeared to own and control the discourse and agenda on the issue in social media. Obviously, online communities are not secluded communities. For geographically localized groups and for marginalized communities, the use of global social media does not only enable communication with actors in more distant groups and places; social media also makes visible common interests and goals on a global scale. The possibility of addressing multiple audiences at the same time increases the potential of reaching an audience outside one’s set of ‘followers’ or one’s tight-knit communities of like-minded people.


Uppdaterad länklista

Listor med länkar är någonting som behöver ständigt uppdateras och kompletteras… En del nätsidor försvinner, några adresser ändras, och en del (många!) nya intressanta sidor tillkommer – och allt detta är tecken på att det händer mycket inte bara på nätet men även (i det här fallet) i Sápmi. Trots att jag försöker hålla min länklista à jour så händer det ibland att någon länk inte fungerar eller att någon viktig resurs saknas (det är nästa oundvikligt!).

Nu har jag i alla fall uppdaterat och kompletterat listan. Och snart kommer även en app-lista! Håll utkik här!


Indigenous landscapes and languages: Denali vs McKinley

In the aftermath of the political situation in the US, a debate about the name of the highest mountain in North America is taking place. Denali – meaning “the great one” in Athabascan – is the name given to the peak by Native Alaskan and it was recognised as official name by president Barack  Obama in 2015.

The newly elected president Donald Trump has already in his campaign declared that changing the name of the mountain as Obama did, was an insult to Ohio: previously the mountain was officially named Mount McKinley, after the 25th president William McKinley from Ohio. For native Alaskan, giving such a name to the mountain in the first place, instead of its Indigenous name, can also be perceived as an insult.

It is unclear whether Trump’s declaration will result in a name change. But this debate illustrates the ideological and political dimension of naming, and its implications in Indigenous contexts. Re-naming places back to their Indigenous names is part of a decolonization process, as Maori researcher Linda Tuhiwai Smith expresses it. Moreover, the impact and consequences of Indigenous language use in relation to the landscape are also of significance for the vitality and revitalisation of languages.


Digital demokrati, egenmakt och språkrevitalisering

På onsdag 9 november kommer jag att hålla en öppen föreläsning på temat Digital demokrati, egenmakt och språkrevitalisering. Jag kommer att presentera en del av min forskning där jag har studerat användningen av digital teknik och digitala medier för att stärka de samiska språken.

Föreläsningen är en del av docentdagen och alla är välkomna att delta!

Tid: 14.20 – 14.45
Plats: Rum för lärande, Humanisthuset, Umeå Universitet.


Traditional Legends in a Digital Age

Last week, I participated to the Annual Meeting of the American Folklore Society i Miami, Florida. My paper, co-authored with my colleague from Gothenburg Fredrik Skott, discussed examples of legends in social media. See abstract below!

 

Traditional Legends in a Digital Age: Easter Witches and Sámi Ogres in Social Media.
This paper discusses in what ways social media can be an arena for folk narratives and for research on traditional legends, based on recent instances of storytelling events and motifs on Facebook: “Party på Blåkulla,” an invitation to take part in a virtual witches’ Sabbath on Facebook and how the ogre Stállu, the evil enemy in Sámi traditional storytelling, reemerges as a motif in the Facebook pages of protest groups against the mining industry. We suggest that folkloristics can contribute to new insights in the understanding of digital culture through the study of core concepts in our field: tradition, context, and communication.


ČSV

 

Jag får då och då frågor om ČSV-rörelsen, och hänvisningar till någonting jag skrev år 2000 dyker upp här och där… Det hela började med en B-uppsats som av någon anledning blev betraktad som en publikation (!).

Som B-student i samiska studier valde jag att skriva min korta uppsats om kulturella rörelser, med ČSV som exempel. Vid den tiden var mina kunskaper i svenska begränsade och mina kunskaper i samiska obefintliga. Även om uppsatsen blev godkänd (kanske t.o.m. med betyg VG om jag minns rätt) så är den bara vad den är: en B-uppsats. Anledningen till att den används idag som källa är bland annat att det inte funnits särskilt mycket publicerat om ČSV i Sverige.

Jag har senare skrivit kort om ČSV i en artikel (på engelska) om hur tradition (som begrepp och i praktiken) används i revitaliseringssträvan:

The emergence of national symbols, such as the flag and the national song, took place in the late 1980s, and the Sámi Parliament was inaugurated in Sweden in 1993. This followed the establishment of a Sámi Parliament in Norway in 1989 and preceded the one in Finland in 1996. Although active participation in politics began long before that, the 1970s are referred to as a turning point in Sámi organisational history. The ČSV movement, named after slogans such as Čájehehkot Sámi Vuoiŋŋa! (“Show the Sámi spirit!”) or Čohkkejehket Sámiid Vuitui (“Unite the Sámi for victory”) was a new awakening and “became a rallying call for the Sámi people who had a confrontational attitude toward Norwegian society” (Bjørklund 2000: 29). Many other Sámi initiatives followed the ČSV movement as signs of efforts to define Saminess based on the group’s own premises and self-representation. There was, for instance, a “renaissance in duodji (handicrafts)”; the gákti (Sámi costume) was ‘rediscovered’ and became “a way of expressing Sámi national unity”, and place names came to “constitute the clearest expression of Saminess” (ibid.: 31–32).

Cocq, Coppélie. Traditionalisation for Revitalisation: Tradition as a Concept and Practice in Contemporary Sámi Contexts. Folklore, vol 57. pp 79-100. 2014 (http://www.folklore.ee/folklore/vol57/cocq.pdf)

Referenser:
Bjørklund, Ivar. Sápmi: Becoming a nation: the emergence of a Sami national community. Tromsø University Museum. 2000.

 

Jag har länge funderat på att omarbeta min B-uppsats till en “riktig” publikation, men har tyvärr inte lyckats prioritera det. I dagens kontext där aktivism och revitalisering gärna lyfts fram, har intresset för ČSV-rörelsen återaktualiserats. Om jag lyckas ge ut en ny version av uppsatsen sådär 16 år senare återstår att se… men jag har inte gett up tanken.


Sámi Uses of Participatory Media – Language, Identity and Communication

I have initiated a new research project about Sámi use of participatory media, that investigates and analyzes how digital media is used within the Sámi community for strengthening identities and for communicating cultural knowledge.

This project will examine to what extent digital media uses build on established modes of expression and communication within the community, i.e., to what extent Sámi groups are working with traditional modes of communication within the frame of media, and to what extent media imposes new modes upon the cultural communication.

This project is planned to run for a year, starting from now, and is partly financed by Vaartoe/CeSam, Center for Sámi research at Umeå University. Information and updates about the project will be posted on this blog.