Monthly Archives: December 2011

Cugu: ett exempel på en multimedial berättelse

Med anledning av en nyutkommen bok på nordsamiska  vill jag passa på och presentera sajten Cugu, den digitala versionen av boken.

Cugu är en digital berättelse om en bortsprungen hundvalp och hur barnen Anne och Biehtár letar efter den genom ett landskap bebott av väsen från den samiska berättartraditionen. Cugu innehåller interaktiva övningar kring det nordsamiska språket, t.ex. för att öva ordförståelse och terminologi inom olika teman.

Den gavs ut först som radioprogram på nordsamiska, sen som digital berättelse och nu som bok.

Radioprogrammet finns på lulesamiska, Tjutju och arbetet med en översättning på sydsamiska pågår, enligt uppgifter från UR.

Bakom berättelsen finns författaren John Erling Utsi, producenten Birgitta Lindström (Driva produktion, tillsammans med UR) och konstnären Maria Beskow.

På webbsajten finns stödmaterial i form av översättningen av dialogerna samt ordlistor till varje övning. Berättelsen kan användas på olika sätt, då användaren kan välja att hoppa över övningarna. Cugu lämpar sig därför till en bred publik, oavsett kunskapsnivå i nordsamiska.

Cugu är ett exempel på anpassning och kontinuitet av en stark berättartradition. Element från den nordsamiska kollektiva berättartraditionen återfinns i Cugu: vi möter Stállu, háldit, čahcerávga, nåjden… Jojken av Wimme Saari som inleder berättelsen bidrar till att skapa en miljö man känner igen som en del av Sápmi. Berättarrösten hänvisar till de äldres kunskap, och placerar på så vis Cugu i den samiska berättartraditionen genom att markera kontinuiteten.

Många samiska sajter hänvisar till berättandet, sagor och sägner som en central och livskraftig del av den samiska traditionen, men Cugu är ett av få exempel på digitalt berättande som bygger på äldre sägner. Jag tror och hoppas att vi kommer att få se flera likadana initiativ uppstå på Internet inom en snar framtid.

Läs även Sara Björnes recension av boken.

Advertisements

Internet och minoritetsspråk


My apologies to the non-Swedish readers that follow my blog. The topic of this post, the Internet and minority languages, seemed to me to be more adequate to be written in Swedish than English…

Internets roll för språk – inte minst mindre och hotade språk – är ett återkommande tema på flera hemsidor, bloggar och forums. Jag har här sammanställt några exempel som ger en fingervisning för vad som sker och diskuteras.

Man kan konstatera att det pågår många intressanta initiativ världen över med att använda internet och digital teknik för att utveckla och stärka språk. Appar som stödjer språk, mjukvaror på mindre språk samt specifika kanaler för delning av videos är några exempel. En av dessa kanaler är IndigiTube, ”The voice of remote indigenous australia”, en sajt som möjliggör för användare att ladda upp videos. De korta filmerna handlar om olika kulturella uttrycksformer, t.ex. musik och festivaler. LiveAndTell är ett annat exempel.

Det finns många förhoppningar och höga förväntningar om att internet kan rädda hotade språk (t.ex. om Niue) och beskrivs till och med som en livbåt.

Viktigt är det dock att komma ihåg att internet bara är ett medium och att det är människorna bakom det som skapas, används och sprids som egentligen kan påverka hur ett språk utvecklas, revitaliseras och kanske till och med kan överleva. Utan att sätta en allt för naiv tro på internets potential så måste man inse att nätet spelar en viktig roll för kommunikation – och kommunikation är en förutsättning för ett språks existens.

I det sammanhanget har sociala medier kommit att spela en allt större roll. Jag har i en tidigare bloggpost nämnt Indigenous tweets som ett exempel på språk-baserad kommunikation, dvs. där språkvalet är själva poängen. Andra exempel är Indigenous blogs, ett stort antal Facebook-grupper och en del forums. Utåt är alla dessa exempel viktiga för synliggörandet av mindre språk som ofta inte finns representerade i andra medier.

Det är huvudsakligen de positiva och lovande effekterna som lyfts fram på nätsidor som diskuterar internets möjligheter för minoritetsspråk och språkarbete. De möjligheter som teknologin erbjuder, tillgängligheten och de låga kostnaderna åberopas återkommande. En annan aspekt som lyfts fram är hur internet underlättar kunskapsöverföring och kan utgöra ett centralt verktyg för språkinlärning. Potentialen för att dokumentera och därmed bevara hotade språk påpekas också av många initiativtagare som hänvisar till ny mobilteknik och delningsmöjligheter online, t.ex. crowdsourcing.

Onekligen kan internet bidra till att hålla språket levande, eftersom vi kommunicerar över internet i vardagen i allt större utsträckning. Wiki-communities and andra användarstyrda nätsidor öppnar också för nya möjligheter. Wikipedia är ett exempel på en kanal där kompetens i mindre språk samlas för gemensamma insatser. Nordsamiska är ett bra exempel. Språket rankas som nr 145 (!) på sajtens lista som ordnar språk efter antal sidor. Det finns 3 919 artiklar på nordsamiska och 6 960 användare varav 25 räknas av Wikipedia som aktiva användare (dvs aktiva inom en 30 dagars period).  Det finns några artiklar om de andra samiska språken, men dessa språk finns annars inte representerade på Wikipedia idag.

Vi hittar också mindre positiva diskurser om internet och dess potential för minoritetsspråk. Det förekommer till exempel uttalanden om internet som ett hot mot mindre språk, där man hänvisar till engelskans dominans samt arabiskan framfart. Det är värt att påminna här om att språkvalet baseras på talarens kompetens och möjligheter. Det kan vara missvisande att se på språkförekomst på internet i termer av konkurrens. Språken används och utvecklas på talarnas villkor och internet erbjuder möjligheter att använda sitt språk på ett nytt sätt, t.ex. kommunicera trots geografiskt avstånd.

Man kan också lätt identifiera vissa risker med användandet och inte minst tilltro på internet och digital teknik. En av dessa risker gäller tendensen till normalisering och standardisering, bl.a. pga av teknologins begränsningar, t.ex. med rättstavningsprogram. Språkliga variationer och dialekter är sällan representerade online. Det är även viktigt att inte sätta allt för stark tro på tillgängligheten och demokratin på nätet. Många minoritetsgrupper i världen lever i avlägsna geografiska områden; tillgängligheten och grad av aktivitet online varierar även starkt mellan generationer. Även om alla kan skapa aktivt online så är det ofta en mindre grupp av talare som engagerar sig

En intressant aspekt som lyfts fram i en artikel med Aragonese som fallexempel är att andraspråkstalare är mer aktiva i sin språkanvändning på internet än de som har Aragonese som första språk.

Mycket skrivs och diskuteras i termer av bevarande och skydd av minoritetsspråken. Dokumentationsarbetet är viktigt, men det vore även önskvärt med fler initiativ för att främja och utveckla språken.

En annan intressant dimension som kräver vidare undersökning och forskning är huruvida internet och den digitala världen kan komplettera bristande institutionaliserade arenor av kunskapsöverföring. Samiska språk och kultur är ett av många exempel där skolan brister i sin uppgift att undervisa för och om minoriteter och minoritetsspråk. Där erbjuder internet ett alternativ. I vilken omfattning och hur framgångsrika dessa är, är någonting som tiden kommer att visa.