Cugu: ett exempel på en multimedial berättelse

Med anledning av en nyutkommen bok på nordsamiska  vill jag passa på och presentera sajten Cugu, den digitala versionen av boken.

Cugu är en digital berättelse om en bortsprungen hundvalp och hur barnen Anne och Biehtár letar efter den genom ett landskap bebott av väsen från den samiska berättartraditionen. Cugu innehåller interaktiva övningar kring det nordsamiska språket, t.ex. för att öva ordförståelse och terminologi inom olika teman.

Den gavs ut först som radioprogram på nordsamiska, sen som digital berättelse och nu som bok.

Radioprogrammet finns på lulesamiska, Tjutju och arbetet med en översättning på sydsamiska pågår, enligt uppgifter från UR.

Bakom berättelsen finns författaren John Erling Utsi, producenten Birgitta Lindström (Driva produktion, tillsammans med UR) och konstnären Maria Beskow.

På webbsajten finns stödmaterial i form av översättningen av dialogerna samt ordlistor till varje övning. Berättelsen kan användas på olika sätt, då användaren kan välja att hoppa över övningarna. Cugu lämpar sig därför till en bred publik, oavsett kunskapsnivå i nordsamiska.

Cugu är ett exempel på anpassning och kontinuitet av en stark berättartradition. Element från den nordsamiska kollektiva berättartraditionen återfinns i Cugu: vi möter Stállu, háldit, čahcerávga, nåjden… Jojken av Wimme Saari som inleder berättelsen bidrar till att skapa en miljö man känner igen som en del av Sápmi. Berättarrösten hänvisar till de äldres kunskap, och placerar på så vis Cugu i den samiska berättartraditionen genom att markera kontinuiteten.

Många samiska sajter hänvisar till berättandet, sagor och sägner som en central och livskraftig del av den samiska traditionen, men Cugu är ett av få exempel på digitalt berättande som bygger på äldre sägner. Jag tror och hoppas att vi kommer att få se flera likadana initiativ uppstå på Internet inom en snar framtid.

Läs även Sara Björnes recension av boken.

Internet och minoritetsspråk

My apologies to the non-Swedish readers that follow my blog. The topic of this post, the Internet and minority languages, seemed to me to be more adequate to be written in Swedish than English…

Internets roll för språk – inte minst mindre och hotade språk – är ett återkommande tema på flera hemsidor, bloggar och forums. Jag har här sammanställt några exempel som ger en fingervisning för vad som sker och diskuteras.

Man kan konstatera att det pågår många intressanta initiativ världen över med att använda internet och digital teknik för att utveckla och stärka språk. Appar som stödjer språk, mjukvaror på mindre språk samt specifika kanaler för delning av videos är några exempel. En av dessa kanaler är IndigiTube, ”The voice of remote indigenous australia”, en sajt som möjliggör för användare att ladda upp videos. De korta filmerna handlar om olika kulturella uttrycksformer, t.ex. musik och festivaler. LiveAndTell är ett annat exempel.

Det finns många förhoppningar och höga förväntningar om att internet kan rädda hotade språk (t.ex. om Niue) och beskrivs till och med som en livbåt.

Viktigt är det dock att komma ihåg att internet bara är ett medium och att det är människorna bakom det som skapas, används och sprids som egentligen kan påverka hur ett språk utvecklas, revitaliseras och kanske till och med kan överleva. Utan att sätta en allt för naiv tro på internets potential så måste man inse att nätet spelar en viktig roll för kommunikation – och kommunikation är en förutsättning för ett språks existens.

I det sammanhanget har sociala medier kommit att spela en allt större roll. Jag har i en tidigare bloggpost nämnt Indigenous tweets som ett exempel på språk-baserad kommunikation, dvs. där språkvalet är själva poängen. Andra exempel är Indigenous blogs, ett stort antal Facebook-grupper och en del forums. Utåt är alla dessa exempel viktiga för synliggörandet av mindre språk som ofta inte finns representerade i andra medier.

Det är huvudsakligen de positiva och lovande effekterna som lyfts fram på nätsidor som diskuterar internets möjligheter för minoritetsspråk och språkarbete. De möjligheter som teknologin erbjuder, tillgängligheten och de låga kostnaderna åberopas återkommande. En annan aspekt som lyfts fram är hur internet underlättar kunskapsöverföring och kan utgöra ett centralt verktyg för språkinlärning. Potentialen för att dokumentera och därmed bevara hotade språk påpekas också av många initiativtagare som hänvisar till ny mobilteknik och delningsmöjligheter online, t.ex. crowdsourcing.

Onekligen kan internet bidra till att hålla språket levande, eftersom vi kommunicerar över internet i vardagen i allt större utsträckning. Wiki-communities and andra användarstyrda nätsidor öppnar också för nya möjligheter. Wikipedia är ett exempel på en kanal där kompetens i mindre språk samlas för gemensamma insatser. Nordsamiska är ett bra exempel. Språket rankas som nr 145 (!) på sajtens lista som ordnar språk efter antal sidor. Det finns 3 919 artiklar på nordsamiska och 6 960 användare varav 25 räknas av Wikipedia som aktiva användare (dvs aktiva inom en 30 dagars period).  Det finns några artiklar om de andra samiska språken, men dessa språk finns annars inte representerade på Wikipedia idag.

Vi hittar också mindre positiva diskurser om internet och dess potential för minoritetsspråk. Det förekommer till exempel uttalanden om internet som ett hot mot mindre språk, där man hänvisar till engelskans dominans samt arabiskan framfart. Det är värt att påminna här om att språkvalet baseras på talarens kompetens och möjligheter. Det kan vara missvisande att se på språkförekomst på internet i termer av konkurrens. Språken används och utvecklas på talarnas villkor och internet erbjuder möjligheter att använda sitt språk på ett nytt sätt, t.ex. kommunicera trots geografiskt avstånd.

Man kan också lätt identifiera vissa risker med användandet och inte minst tilltro på internet och digital teknik. En av dessa risker gäller tendensen till normalisering och standardisering, bl.a. pga av teknologins begränsningar, t.ex. med rättstavningsprogram. Språkliga variationer och dialekter är sällan representerade online. Det är även viktigt att inte sätta allt för stark tro på tillgängligheten och demokratin på nätet. Många minoritetsgrupper i världen lever i avlägsna geografiska områden; tillgängligheten och grad av aktivitet online varierar även starkt mellan generationer. Även om alla kan skapa aktivt online så är det ofta en mindre grupp av talare som engagerar sig

En intressant aspekt som lyfts fram i en artikel med Aragonese som fallexempel är att andraspråkstalare är mer aktiva i sin språkanvändning på internet än de som har Aragonese som första språk.

Mycket skrivs och diskuteras i termer av bevarande och skydd av minoritetsspråken. Dokumentationsarbetet är viktigt, men det vore även önskvärt med fler initiativ för att främja och utveckla språken.

En annan intressant dimension som kräver vidare undersökning och forskning är huruvida internet och den digitala världen kan komplettera bristande institutionaliserade arenor av kunskapsöverföring. Samiska språk och kultur är ett av många exempel där skolan brister i sin uppgift att undervisa för och om minoriteter och minoritetsspråk. Där erbjuder internet ett alternativ. I vilken omfattning och hur framgångsrika dessa är, är någonting som tiden kommer att visa.

The adaption of storytelling in the age of globalization

My interest for storytelling in digital environments has been piqued by a smartphone application based on a traditional Norwegian folktale collected and made famous by Asbjørnsen and Moe.

”The Ashlad and the Hungry Troll” is an app in English, presented as a book composed of pictures and text, along with a narrator voice.
On the site iPhone App World,  a reviewer describes the story as ” probably one of the scariest and violent children’s book I have ever came across in my life”. In another review of the app, we can read that “people used to think it was a good idea to scare the crap out of small children” and how inappropriate it is in our days.
The story illustrated in the app in about a troll defeated by a smart young boy in a contest about their strength, including squeezing water from a stone and eating enormous quantities of porridge (AT 1060-1114; see the Aarne-Thompson index of folktales). Similar stories can be found in Sámi narratives about Stállu being defeating by a young Sámi man.

How and when did this traditional tale become incorrect for children?
Is it an issue of adaptation? The dark monotone voice of an unknown man reading loud the cruel details of the competition between the boy and the troll enhances a situation quite different from oral storytelling where a narrator would adapt the pitch and tone in his voice to the audience.
Is it an issue of consumption? The app is designed in such a way that kids can ”read” it by themselves, i.e. look at the pictures and listen to the narrator. Here again, the settings are very different than when storytelling was shared in a family or a group.
Is it an issue of shift of perspective on childhood? Our modern western perspective on children has certainly changed since the early 1800s, when Asbjørnsen and Moe’s stories were collected.
Is it an issue of globalization, now that stories for Norwegian kids are to be shared by English speaking children around the world? Education and upbringing might differ to some extent between cultural contexts, but still, it would be exaggerated to assert that Norwegian kids are less sensitive to violence than for instance American kids.

All these issues can together (partly) explain these contemporary reactions to the traditional folktale of The Ashlad and the Hungry Troll. But also, we should keep in mind that our perception of tales as something for children is also different from the context in which the folktales where originally told, and later published in books. Storytelling used to be an act that involved family and/or community members from different generations. It was often a social activity that would create an atmosphere where many topics could be narrated.

This app is only one of many examples that highlight the difficulty of adaptation of storytelling. Changes are necessary in order to match the expectations and conditions of our contemporary contexts. Look at Stállu for instance: when the first Sámi author Johan Turi writes about him in 1910, Stállu is cruel, vulgar and dies in the most brutal and sometimes obscene manner. In more recent adaptation in children books, he is more pitiful than scary, and the story often ends by his unclear disappearance…

Playing with digital methods…

Tag cloud about the concept of “tradition” in Sámi websites… 

The complexity of “Tradition”

Tradition is a key concept in ethnology. Anthropologists and folklorists have studied this complex but central concept in numerous publications (cf Ben-Amos, 1971, 1984; Glassie, 1995; Hampaté-Bâ, 1981; Handler and Linnekin, 1984, Noyes, 2009). But “tradition” is used not only an analytical concept. In the study of online productions for Sámi cultural and linguistic revitalization, I have come across the use of “tradition” and “traditional” in different contexts and with different connotations. Therefore, a focal point of my research is to address questions related to the uses and purposes of this concept in each specific context. 

The recurrence of “tradition” motivates the choice of the title for my project (and for this research blog), i.e. Challenging Traditions. The challenges I associate to the concept of tradition act on several levels.

Tradition does not only refer to the past; it refers to contemporary dynamics. How to capture these dynamics is yet another challenge. The concept seems to be – more than ever – of great importance in a context of revitalization, when a need for articulation of identity is evident.

A challenge implies a questioning of a situation, but also implies looking for openings and possibilities. This is definitely the case when approaching the contemporary Sámi situation in the context of revitalization. Sámi culture, languages and identities, have been questioned in the past. The challenge that lies in our hands today concerns the way to reassert a culture that used to be devalued and languages that are endangered.

But challenge also means to stimulate the contemporary reassessment of traditions. For example, it evokes calling into question new premises about defining Sámi traditions. It also influences existing Sámi traditions through their changing shape and forces of adaptation. All of which create new challenges for existing ideas, assumptions and the natural order of things.

Therefore, combining the concepts of “challenge” and  ”traditions” focuses the dynamism of traditions on their ability to change, adapt and acquire new and different meanings.

Social Media Workshop

This week, HUMlab hosted a workshop about Social Media Cultures in collaboration with the University of Wollongong, Australia.

It was an inspiring series of talks by highly competent and dedicated scholars. We’ve discussed the use of social media in teaching, for research collaboration and for different (minority) groups.

For me, it was the opportunity to discuss aspects of my project related to social media. For instance, I argued that language background implies an additional dimension to participatory media for speakers of endangered languages. One example in concretized in the site Indigenoustweets.com (now even following me on Tweeter!). This is one of the aspects that I approach in an ongoing article concerned with the articulation of identities on the web.

I also hope it is the beginning of a successful collaboration with my colleagues from UoW!

Seminarium om det sydsamiska språkets situation

Saemien Sijte arrangerar ett språkseminarium om sydsamiska.

Seminariet äger rum 22-24 september i Snåsa, Norge och på programmet står ett antal forskare från Sverige och Norge. På torsdag 22 kommer jag att presentera mitt pågående projekt under rubriken Samiska berättelser i digitala miljöer - den gången med fokus på sydsamiska exempel, så klart.

På Saemien Sijtes hemsida kan ni läsa mer om andra spännande föredrag om aktuell forskning!

Folklore as political tool and ideological weapon

I have completed an article entitled « Savoirs traditionnels et Traditions de recherche. Le folklore comme instrument politique et arme idéologique » (Traditional knowledge and research traditions: folklore as a political tool and ideological weapon) to be published in L’image du Sápmi 2, edited by Kajsa Andersson, Örebro University. The book is a collection of contributions in French and English by scholars from diverse fields such as literature, archeology, linguistics, anthropology etc.

Very few publications about sámi research have been published in French. What can be found is principally the result of work done in the 70s. A lot has happened as regards both the situation in Sápmi and in sámi research, which makes these sources problematic. Last year, when helping a colleague putting together a list of readings for a master course at the Musée National d’Histoire Naturelle in Paris, I realized how little the students could access about sámi culture in their language – and that most of it was out of date. Therefore, although my academic writing in French is both poor and painful, I decided to make an effort to improve the situation.

My contribution in L’image du Sápmi 2 is a critical historical approach on sámi research. It provides a historical overview of examples where sámi traditional knowledge and folklore were in the service of philology, lappology and other research traditions, as a political tool and an ideological weapon.

Today, we have access to ethnographic descriptions published in other political contexts and it is necessary to redefine their position and value for contemporary research. A critical look at the history of research traditions demonstrates how folklore and traditional knowledge were used in order to establish an authority or for political purposes. Thus, my article calls for a reflexive vigilance about the origins of research about minorities in general and the Sámi in particular.

The book is to be published at the beginning of next year.

For the first volume published in 2009,
I wrote an article about the storyteller and writer Johan Turi.

Från lägerelden till nätet

På söndag (22 maj) kommer jag att hålla en föreläsning på Västerbottens museum i samband med det samiska året de organiserar.

Jag kommer att presentera en del av mitt projekt om Internet för språk- och kulturrevitalisering. Utifrån några exempel på nutida samiska berättelser på internet kommer jag att diskutera berättandets roll och funktion idag, samt vad en anpassning av äldre sägner till ett nytt medium innebär.

Välkomna!

Sammanställning av enkätsvar

Jag har nu sammanställt svaren på enkäten på sidan ”Enkät/Survey”. Jag vill tacka alla som medverkat och visat intresse!